I vår förening har vi en stor vindsvåning som byggdes för ca 12 år sedan. I samband med att vi har relinat alla avlopp har vi dock upptäckt problem med vindsvåningens båda badrum. I det ena ligger avloppsledningen under golvet med bakfall samt att ledningen dragits på ett sätt som strider mot byggreglerna och det går inte att åtgärda på annat sätt än att öppna upp badrummet. I det andra finns liknande problem samt att en besiktning visar att tätskikten är felaktigt installerade, vilket gör att det finns hög risk för kommande vattenskador. Hur ska föreningen hantera detta? Kan nuvarande medlem åläggas att åtgärda alla fel och brister?
Det är tyvärr inte ovanligt att man får problem med vindsvåningar som iordningsställts på felaktiga sätt och som leder till problem för förening och medlemmar i ett senare skede. Ofta har föreningen heller inte fått relationsritningar som visar vad som har gjorts och hur
ledningar har dragits, vilket försvårar föreningens underhåll av byggnaden ytterligare.
Om vi börjar med våtrummet som har en felaktigt dragen avloppsledning så är det bekymmersamt för föreningen. I och med att föreningen har upptäckt felen och att felen kan leda till stora skador om de inte åtgärdas så behöver föreningen göra just det. Man behöver riva upp badrummet, göra om ledningsdragningen och återställa badrummet. Detta är heller inget som föreningens fastighetsförsäkring kan hjälpa till med, utan blir en stor kostnad för föreningen. I normala fall så har medlemmen underhålls- och reparationsansvar för yt- och tätskikt i badrummet, vilket gör att kostnaden för att återställa ett badrummets inre efter en inträffad skada kan läggas på medlemmen. I det här fallet har dock ingen skada inträffat, utan föreningen har upptäckt ett fel i ledningsdragningen som måste åtgärdas för att skada inte ska inträffa. Föreningen har
underhållsansvaret för ledningen eftersom den ligger utanför lägenheten, d v s under yt- och tätskikt som är gränsen för medlemmens underhållsansvar.
För att åtgärda felet måste föreningen öppna upp badrummets oskadade golv och därför måste föreningen även bekosta återställandet av badrummet efter det att ledningen har åtgärdats. Detta enligt ett uttalande i en dom från Högsta Domstolen (T175-19).
Nu kan man undra varför inte medlemmen, som byggde/lät bygga vindsvåningen borde stå för hela kostanden? Det korta svaret är att det är mer än 10 år sedan våningen byggdes och att felen därigenom är preskriberade.
I det andra badrummet finns fel i utförandet av yt- och tätskikt som innebär en överhängande risk för vattenskador. Detta fel ansvarar medlemmen för och föreningen bör uppmana medlemmen att åtgärda detta utan dröjsmål. Skulle ingenting göras från medlemmens sida finns möjlighet för föreningen att enligt Bostadsrättslagens 7 kapitel § 12 a genomföra det arbetet på medlemmens bekostnad. I samband med att man river badrummets golvytskikt kan föreningen även passa på att åtgärda felen med avloppsledningen.
