Hushållen fortsätter att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. Trots att bostadsköparna köpte billigare bostäder och lånade mindre pengar, lägger de ändå mer av sin disponibla inkomster på boendekostnader. Var tionde hushåll lägger nästan 30 procent av sin inkomst på boende.
Enligt Finansinspektionens rapport befinner sig den svenska ekonomin fortfarande i en lågkonjunktur. I dag är genomsnittsräntan på den högsta nivån sedan 2008. Räntan väntas sjunka något framöver. Men enligt de flesta bedömare kommer räntan fortsätta att vara på en högre nivå de närmaste åren, snarare än att återgå till den låga nivå vi hade fram till 2022.
– En bostadsköpare får i dag vara beredd att lägga en större del av sin inkomst på ränteutgifter jämfört med de senaste åren. Det påverkar både hur många hushåll som kan låna och hur mycket de vill låna. Men även om utlåningen till hushållen har stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå. Det har vi ögonen på, säger Daniel Barr, generaldirektör på FI i ett pressmeddelande.
De hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade efter ränteavdrag i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar. Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar 2023.
Om det finns särskilda skäl har banken möjlighet att låta en bolånetagare avstå från att amortera under en period. Antalet beviljade undantag ligger kvar på en högre nivå än tidigare. Något som Borätt forum skrivit om tidigare.
